värsta dagen i mitt liv

För exakt 5 år sedan var jag en glad och lycklig tonåring som hade hela livet framför mig. Det var inget som kunde stoppa mig. Trodde jag. Prick på tiden just nu fick jag ett telefonsamtal där allt rasade samman. Det var många tankar i mitt huvud som snurrade runt. Den första tanken var: vad kan ha hänt? Inom några timmar ändrades denna tanke till: varför? Än idag finns denna tanke i mitt huvud. Varför, varför just då, varför just du?

Det går inte en dag utan att jag saknar dig, pappa. Och jag skulle göra allt för att du skulle vara här med oss nu. Att du skulle få se mig och min syster växa upp, att du skulle få vara med under veckan vi nyss hade tillsammans. Trots att vi inte kan se dig så tror jag att du finns med oss och följer det vi gör ändå. Jag älskar dig, pappa!♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0